måndag, september 24, 2018

Upphovsrätt och Creative Commons

Vad är upphovsrätt?

Upphovsrätten är den lag som skyddar den som har skapat något, dvs upphovspersonen. Detta så att andra inte kan använda det eller tjäna pengar på verket utan upphovspersonens tillåtelse. Lagen gäller även internationellt och finns i nästan hela världen i olika versioner. För svenska verk gäller den svenska upphovsrättslagen överallt. På engelska heter det Copyright, och symboliseras av en cirkel med ett C i, ©.

Lagen går ut på att det är upphovspersonen som har alla rättigheter till ett verk. Ingen annan har rätt att använda det här verket utan upphovspersonens tillåtelse. Detta medför dels ett ekonomiskt skydd vilket innebär att ingen får tjäna pengar på verket, men även ett ideellt skydd, dvs att man måste namnge upphovspersonen om man använder materialet.

Lagen gäller 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. För inspelat material gäller tiden 50 år efter upphovspersonens död. Om det är flera personer som är upphovspersoner, t.ex. flera författare eller band/orkester, så gäller lagen 70/50 år efter att den sista upphovspersonen har avlidit.

Upphovsrätten är inget man behöver ansöka om, utan det gäller per automatik om man skapar något som uppnår s.k. verkshöjd. Det betyder att verket måste ha viss originalitet och självständighet. En streckgubbe kanske inte är tillräckligt originell eller unik för att skyddas av upphovsrätten, men en teckning kan vara det.

Hur gör jag om jag vill använda upphovsrättsskyddat material?

För privat bruk är det helt ok att använda upphovsrättsskyddat material. Det innebär att du får skriva ut en bild och ha på väggen hemma, eller kopiera en låt och ge till ditt syskon eller din kompis.

Inom skolan så får du använda upphovsrättsligt material om du t.ex. ska visa något i klassen - men du ska alltid ange källan. Ska du däremot använda det på t.ex. en blogg, i en broschyr, sprida eller visa för en större grupp så måste du ha upphovspersonens tillåtelse. Då gäller det att kontakta konstnären, fotografen, musikern o.s.v. Det är detta du ska träna på - att använda materialet som om det vore utanför skolan.

Att få tag på upphovspersoner och få deras tillåtelse att använda materialet inom skolarbeten, marknadsföring m.m. är oftast inga problem. Men se till att vara säker på att du gör rätt, och ha alla tillåtelser skriftligt.

Det finns ett annat sätt att ha rätten på sin sida, och det är att använda Creative commons-material.

Vad är Creative commons?

Creative commons (CC) är ett licens-system som man använder om man tycker det är ok att andra använder ens verk. Jag ger min tillåtelse till andra att använda mitt material, samt att jag anger hur det får användas. Det finns 6 olika licenser som visar om verket får ändras på, om andra får använda det i kommersiella syften med mera. 

Den här filmen går igenom alla olika licenserna, och du kan även läsa om licenserna på www.creativecommons.se. 


"Äpple"
Hanna Carlsson

Den här bilden får du alltså använda, så länge du anger Hanna som upphovsperson.

När man väljer att CC-licensiera sina verk ska man komma ihåg att man kan inte ångra en CC-licens, så tänk igenom innan hur du vill att andra ska kunna använda ditt material. Det enda man kan göra om man ångrar sig är att man kan göra att sluta sprida bilden med CC-licens, men man kan inte ändra på de som redan har hittat och använt bilden.

Var hittar jag CC-material?

Fördelen med CC är att det är smidigt att söka efter endast CC-licensierat material. Man kan t.ex. söka på:
  • Google bildsök (klicka på Verktyg - Användningsrättigheter)
  • CC Search


Vill du fördjupa dig än mer finns det mer information att tillgå via bibliotekets hemsida.

Repetition informationssökning och källkritik

Inom ramen för Svenska som andraspråk 2 ska ni skriva ett tal till nationen. Detta bland annat för att

  • träna på er förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.
  • träna på er förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i bland annat skriftligt språk.
  • träna på er förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till bland annat ämnet


Det första man börjar med är att fundera kring hur man jobbar i dagsläget.

  • Hur söker du information?
  • Vilken sökmetod använder du?
  • Är din metod medveten eller omedveten?
  • Vart söker du din information?

Förslag på olika sidor man kan nyttja för att söka fram sin information finns via bibliotekets sida, Biblioteket Jenny Nyströmsskolan.

Vid lektionstillfället gjordes en repetition av Artikelsök och hur den sidan fungerar, samt en kort presentation av bibliotekets katalog gjordes. Vill ni ha en mer grundlig genomgång av Artikelsök finns det här på bloggen i vänstermenyn.

Vidare pratade vi om sökord och ämnesord och vilka ni har jobbat med. Att det är bra att testa olika sökord, samt olika kombinationer av sökord/ämnesord. Ibland är * efter ett ord det som bidrar till att sökningen ger fler träffar, ibland tvärtom. Testa er fram!

Hösten 2017 fick ni fylligare genomgångar av informationssökning och källkritik, och dessa hittar ni via bibliotekets undervisningsblogg, här. Till höger väljer du din klass för läsa de mer utförliga inläggen kring detta.

Har du frågor eller funderingar är du alltid välkommen förbi biblioteket!

fredag, september 07, 2018

Grundläggande informationssökning: Flodkulturer

I Historia 1b står det att du som elev ska lära dig söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden. Det står också i läroplanens grundläggande uppdrag att du ska utveckla ditt sätt att söka och förhålla dig till information.

Därför jobbar vi med sökning på ett mer medvetet sätt i den här uppgiften. Tanken är att ni ska utveckla och förbättra era sökstrategier. En bra sökstrategi hjälper dessutom dig att lära dig ämnet du söker på, och ger bättre förutsättningar att göra en bra uppgift.

En bra sökmetod
börjar med dina förkunskaper. Ibland har man mycket förkunskaper, ibland lite - men det är alltid de förkunskaperna man måste utgå ifrån när man börjar söka. Det är därför en bra vana att ha en dokumentation med sig - det kan vara ett dokument eller en mindmap.



Om du har rätt lite förkunskaper så måste du göra breda sökningar för att bygga ut dina förkunskaper. En bred sökning är en sökning i en sökmotor eller i ett uppslagsverk, där man söker på rätt stort ämne, t.ex. Mesopotamien. Breda sökningar kan också handla om att läsa den information som finns i läroboken. För jag måste ha en del grundläggande kunskaper om det större ämnet innan jag kan välja en avgränsning att fokusera på.



Oavsett hur eller var jag söker så kan jag använda min dokumentation till att fylla på med nya kunskaper och infallsvinklar. Detta hjälper mig få en översikt över ämnet, och också att välja en avgränsning.


Andra sökställen än Google
Google är det vanligaste söksättet, men det räcker inte som enda kanal för att inhämta information. Detta beror på att Google inte söker av all slags information. Man skulle missa mycket om man endast använde Google, och då kan man knappast påstå sig ha lärt sig ett ämne ordentligt - om det kanske finns massa information som man aldrig ens har sett, som säger helt andra saker än det man har hittat.

Vanliga sökställen inom skolan är Artikelsök, Landguiden, NE, DiVA och bibliotekskatalogen. Allt detta hittar du på bibliotekets webbplats!

Artikelsök är en databas för just artiklar. Databaser fungerar lite annorlunda än sökmotorer - det man hittar i en databas är endast det som människor har lagt in i den databasen. Sökmotorer har inget eget innehåll utan söker endast av material från andra ställen. Det som ligger i en databas är ofta lagt bakom lösenord eller i kataloger som gör att det innehållet inte ofta kommer fram i en google-sökning.

Den här filmen ger en introduktion till Artikelsök:


När man söker i databaser finns det en viktigt sökteknik att känna till - trunkering. Det innebär att man med hjälp av en * söker på olika påbyggnader av ett ord.

T.ex. sökordet kvinna söker på just det ordet, medan kvinn* söker på kvinnligt, kvinnor, kvinnors osv. Detta kan man använda även när man kombinerar sökord: egypt* kvinn*.

I den här filmen förklara vi hur trunkering fungerar:



Vad alla borde veta om Google
Men man kan såklart använda Google tillsammans med Artikelsök och andra sökvägar. Då kan det vara bra att veta lite om hur Google fungerar.

Googles sökresultat anpassas för dig utifrån:

  • din geografiska plats (folk i Ryssland, USA eller Polen får andra resultat)
  • din sökhistorik, dvs vad du har sökt på innan
  • din besökshistorik, dvs vilka sidor du har klickat på, hur länge du har varit på de sidorna osv. 
  • ditt sökord - var på sidorna det sökordet finns
  • andras sökhistorik och besökshistorik - det mest populära hamnar högt upp
  • antal länkar till och från sidor
Detta innebär att din google-sökning inte är neutral, och ibland måste man därför anstränga sig för att få tillräckligt bra variation på det man söker på. 



onsdag, september 05, 2018

Fake news

Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.

Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.

Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.

Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?

Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.

Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).

Source criticism criteria

Tid/närhet (Time)
Tendens (Bias)
Beroende (Dependency)
Äkthet (Authority)

For explanations about the criteria, look in the presentation.

Here is the presentation from todays class:

fredag, augusti 31, 2018

Välja och granska källor för debattartikel

Er uppgift är att skriva en debattartikel, och då är det extra viktigt att basera sina argument på bra källor - för att visa att man är insatt och den egna artikeln är trovärdig.

Vi har därför repeterat olika slags källor och vad man bör tänka på

Olika slags källor
Vad för slags källa det är hör ofta ihop med vem som har skrivit och vilken kompetens den personen har i frågan. Här är några exempel:

  • Insändare - publiceras i tidningar och tidskrifter - skrivs av vem som helst, utan särskild kompetens. 
  • Nyhetsartiklar - publiceras i dagstidningar - skrivs av allmänna journalister
  • Populärvetenskapliga artiklar /fack-artiklar - publiceras i populärvetenskapliga tidskrifter eller facktidskrifter - skrivs av lite mer ämnesspecialiserade journalister/författare. 
  • Vetenskapliga artiklar - publiceras i vetenskapliga tidskrifter - skrivs av forskare
  • Böcker - publiceras genom förlag - skrivs av vem som helst som får sin bok accepterad av ett förlag
Det är stor skillnad på att använda t.ex. en insändare jämfört med en vetenskaplig artikel, eftersom det är så stor skillnad i kompetens hos skribenterna. 

Det finns såklart andra källor också, och samma princip appliceras på dem - vem står bakom, och hurdan är deras kompetens i frågan? Det är också viktigt att tänka på om källan är tendentiös, dvs om det finns ett intresse eller en vinkling från avsändaren. Detta gäller även källor som dokumentärer och böcker. 

Publiceringsprocessen
Ytterligare en sak att tänka på är HUR en källa blivit publicerad, vilken granskningsprocess har den gått igenom? En privat webbsida går ju t.ex. inte igenom någon granskning alls, medan en myndighets webbsida troligen går igenom mer granskning. 

En boks publiceringsprocess är ofta lång, medan artiklar går snabbare. Det innebär att böcker kan bli gamla rätt snabbt, om det är ny information man behöver. Man kan också fråga sig VEM som granskar - en vetenskaplig artikel granskas t.ex. av andra forskare, medan en dagstidningsredaktion kanske inte har samma ämneskompetens hos de som granskar. 


När du söker

Eftersom du ska försöka övertyga så måste du såklart hitta källor som stödjer din tes - MEN du måste veta minst lika mycket om de argument som talar emot din tes. Du behöver därför vara så opartisk som möjligt när du söker. Annars påverkar det din trovärdighet negativt, och du kan då inte påstå att du är insatt i ämnet. 


Diskussion utifrån gruppövning
Ni fick tre artiklar att titta på och jämföra med varandra. Ni tittade på och fick diskutera vem/vilka som hade skrivit, deras kompetens, vilken slags tidning eller tidskrift artikeln var publicerad i och hur det påverkar er bedömning av källan. Den här typen av diskussion bör ni föra, antingen med andra eller med er själva, varje gång ni tittar på och ska ta ställning till en källa. 


torsdag, augusti 23, 2018

Språkminoriteter i Norden och i Sverige

Som elev behöver du skaffa dig kunskap om Varför behövs en språklagstiftning som skyddar minoritetsspråken och dess utövare i Sverige? för att ni i era utredande texter ska kunna besvara frågeställningen nedan på ett utförligt och nyanserat sätt:
  • vilka de fem nationella minoritetsspråk som finns i Sverige (både i ett nutida och historiskt perspektiv)
  • insikt om språket som identitetsmarkör och kulturbärare för dess utövare
  • Språklagstiftningen

Förkunskaper - mindmap i någon form
  • Minoritetsspråk - vad är det?
  • Minoritetsspråk - vad innebär det för de som talar det?
  • Vilka folkgrupper talar det? I vilka delar av Sverige?
  • Vad betyder det för de som talar ett minoritetsspråk? Identitet.
  • Hur ser kulturarvet ut för minoritetsspråk?
  • Hur skiljer sig ett minoritetsspråks kulturarv från det traditionella svenska?
  • Hur länge har det funnits med i språkbilden?
  • Hur går det till när ett språk blir klassat som ett minoritetsspråk?

Minoritetsspråk

  • vilka finns?
  • Vilka talas?
  • Vad säger språklagstiftningen?

Sverige har fem nationella minoritetsspråk:

  • finska
  • jiddisch
  • meänkieli
  • romska
  • samiska

Breda sökningar
  • Google
  • Wikipedia - kolla källhänvisningen längst ner i artikeln

Smala sökningar

  • Jobba med olika sökord/ämnesord - kom ihåg * och att korta av orden
  • Jobba med olika kombinationer av dina sökord/ämnesord

Olika förslag på källor

  • NE
  • Artikelsök
  • Bibliotekets katalog
  • Språklagstiftningen
  • Institutet för språk och folkminnen
  • UR Skola
  • Kulturrådet
  • Minoritet.se



Källkritik
  • Primär - bästa
  • Sekundär - baseras på primärkällan. Bearbetad.
  • Tredjepartskällan baseras på sekundärkällan. Bra att jobba med för att komma vidare till sekundär- och primärkällor.

Källkritiska kriterier

  • Äkthet - är källan vad den utger sig för att vara? Äkta eller falsk?
  • Tid - är informationen aktuell, eller finns det nyare forskning? När upprättades källan?
  • Beroende - är källan fristående, eller hör den ihop med andra källor?
  • Tendens - finns det värderingar i informationen? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Vems intressen företräds?

En bra källa ska vara tydlig och det ska enkelt gå att få fram vem som står bakom den, vilka källor den förlitar sig på samt när informationen är publicerad.


Fake news

Your assignment is to analyze a piece of fake news, using the source criticism criteria that we have gone through before.

Different kinds of fake news
Remember that the purpose of the fake news affects both the consequences of it and possibly they way it is being spread.

Some fake news are more like jokes or satirical texts, that some people take literally. This can have negative effects and cause a lot of misunderstanding.

Some fake news are stories made up to make money, like click baits where websites will get money for all the web traffic they can achieve to their site. But how do these news affect us?

Also, some fake news are published with the intention of affecting us and our opinions. These fake news can definitely have severe consequences, and can often reach a very large number of people. Even after they have been debunked as fake news they still do their evil work.

Images
Pictures are incredibly powerful when conveying a message. Studies show that a staggering part of the things we share online we never actually read - we only pay attention to the headlines and the pictures. So being critical towards images is absolutely necessary. For this you may need a reverse image search tool (there are several to choose from, Tineye.com is one and Google image search has a function for it as well).

Here is the presentation from todays class: